Blog Image

LL:s träningsverk

alltid bäst när jag tränar ensam

Jag bloggar om ultralöpning & klättring men framför allt om träning.

Packa

Februari Posted on Mon, February 28, 2011 20:37:16

Det finns inte mycket som är så tråkigt som att packa, men det vore ju bra om jag för en gångs skull gjorde det lite före INNAN det är dags att åka.. Men va tusan! Det kommer en dag i morgon också!



Puls

Februari Posted on Mon, February 28, 2011 12:51:38

Jag tror att det är pulsen jag inte tycker om. Ibland blir spänningen i luften sÃ¥ pÃ¥taglig att det nästan gÃ¥r att ta pÃ¥ den. Som i bussen pÃ¥ väg till starten i CCC i höstas. Att inte veta riktigt vad som väntar. Osäkerheten. Jag har undrat mÃ¥nga gÃ¥nger varför. Varför jag ska Ã¥ka hemifrÃ¥n? Varför jag ska tävla? Varför jag överhuvudtaget gör saker som jag inte mÃ¥r bra av? I alla fall före. För det är ju innan start det är värst. EfterÃ¥t, om det gÃ¥r bra, eller om det har varit sÃ¥ kämpigt sÃ¥ man bara är nöjd över att slippa röra sig mer, dÃ¥ är ju allt fint. Men jag vill ju inte alls vara en sÃ¥n som â€vill ha det gjort†utan nÃ¥gon som tycker det är kul under genomförande ocksÃ¥ om ni förstÃ¥r hur jag menar.

Men i natt låg jag och vred och vände mig och oron tog överhand. Nervös? Jag? Redan? Bajsar björnar i skogen?



Isdans

Februari Posted on Sun, February 27, 2011 21:24:11

Det mesta kretsar runt uppladdningen för tävlingen. Speciellt träningen. Eller snarare brist på träning. Bristen på just träning ger mig definitivt mer tid för annat. Så idag har hela huset fått en rejäl städning. Det tog det mesta av dagen, men jag hann också med att baka lite långpannebröd med honung.

Sen blev det en tio kilometers runda. Med strikta order av Coach att ta det lugnt. Och det var absolut svårt att göra något annat vare sig jag ville eller inte. För det var halt. Riktigt halt. Glaserat. Det var så halt att jag kom inte ens två svängar, eller ut från området, förrän jag tog några danssteg så till och med självaste Jevgenij Plusjenko, om han hade sett mig, velat bjuda upp mig till en svängom.

Jag skulle naturligtvis ha vänt och tagit pÃ¥ mig mina spikey, men det typ orkade jag inte. SÃ¥ det var att halka sig runt stan. Förr om Ã¥ren har Borlänge kommun tagit hand om och mÃ¥nat om sina invÃ¥nare och plogat och sandat cykelvägarna men i Ã¥r verkar det som 1: De vill att vi Ã¥ker bil. 2: De vill att vi ska springa, gÃ¥ och cykla pÃ¥ bilvägarna. 3. De bryr sig inte om utifall att vi trillar och slÃ¥r oss, bryter ben eller till och med slÃ¥r ihjäl oss. För att stämma upp i en gammal hockeyramsa: â€Vad tycker vi om Borlänge kommun? Illa illa! Hur illa? …†Resten fÃ¥r ni fylla i själva. Jag nöjer mig med att skriva att det är dÃ¥ligt. Bu och fy! Tummen ner för Borlänge kommun!

Jag tog mig ner på industriområdet. För lastbilarna kan väl inte behöva åka på en isbana? Och mycket riktigt gick det hur bra som helst att springa där. Men lastbilar kan vara otrevliga. Den första kom rakt emot mig och blinkade med alla lampor den hade och det var många. Jag var redan tryckt mot kanten så mycket jag kunde. Skulle jag längre in mot kanten hade det varit i det snöfyllda diket. Så jag hoppas att inte maken läser det här för jag tänkte att det dj*la puckot för väl köra över mig. Och jag trodde nästan att han skulle göra det! Nästa lastbil höll gått och väl avstånd. Typ så långt över det bara gick åt andra hållet och det ska han ha kredit för, men jisses så fort han körde. Och jag gnisslade tänder för mig själv och undrar HUR SVÅRT KAN DET VARA ATT VISA LITE HÄNSYN mot oskyddade trafikanter när man själv sitter i ett motorfordon?

När jag sen nästan var hemma så backade en bil ut mitt framför mig och stannade tvärs över vägen. Hänsyn mot en löpare? Glöm det! Det går väl alltid att springa genom snödrivorna va?



Gnälligt

Februari Posted on Sat, February 26, 2011 11:58:21

12 kilometers löpning till Ollesbodarna på toppen av berget blev lördagens träning.

Nyttan av vila är väl odiskutabel, men min kropp tyckte någonting helt annat. På väg uppför backarna så hade jag ont i fötterna, fotlederna, knäna, höften, ryggen, magen och huvudet. Glömde jag nått? Jo, en tå. Men efter 15 minuter när vi var på toppen av första stigningen så kan jag väl inte säga att det hade gått lätt, men det kändes som att backen var ganska kort och det är ett mycket positivt tecken.

Där uppe förstod jag också var fåglarna var, som vi saknat i fågelstugan vid frukost. De var i skogen och kvittrade och sjöng. För det är vår i luften. Det var ljummet och skönt löparväder.

Tråkigt att se alla nya kalhyggen. Det finns nog snart inte några träd kvar i skogen! smiley

Tråkigast var dock att vi såg en död mård. Så himla söt..

Nu väntar en dusch, lite käk och sen bär det av norrut till â€Slaget om Siljanâ€.



Tänk om

Februari Posted on Fri, February 25, 2011 18:56:20

Det är ingen order men väl en uppmaning. Hon ser mig rakt i ögonen när hon säger det. â€Sluta att tänka pÃ¥ foten och tänk pÃ¥ tävlingen i stället!†– Nog sÃ¥ lätt, funderar jag lite surmulet för mig själv. Fotdj*eln känns ju hela tiden!

Men visst har hon rätt. Det blir ju som det blir med foten hur mycket jag än tänker pÃ¥ den. Helt klart bättre att fokusera och förbereda mig mentalt pÃ¥ Loppet. â€Om du klarar tävlingen ska jag börja löpträna!†säger hon vidare. Ha! Taget. Hon ska fÃ¥ springa minsann!

Och jag lämnar laserbehandlingen fylld av tillförsikt, men ändå.. en viss oro.



Det ena eller det andra

Februari Posted on Fri, February 25, 2011 12:28:38

“Är det inte det ena sÃ¥ är det det andraâ€! Ja, kanske är det sÃ¥. Man fÃ¥r sig en tankeställare ibland. Men idag när jag vaknade hade jag i alla fall en plÃ¥gsam värk i vänster axel/nacke. Och det har utvecklat sig Ã¥t helt fel hÃ¥ll under förmiddagen. Nu strÃ¥lar det ut i hela armen och ryggen sÃ¥ fort jag sÃ¥ mycket som rör fingrarna pÃ¥ vänster hand. Men hellre det än foten dÃ¥! smiley Fast det kan ju bli jobbigt att springa med ryggsäck timme ut och timme in och det här ska hÃ¥lla i sig. Jag tror sÃ¥ledes pÃ¥ snabb förbättring. I morgon är det säkert helt borta igen!



Utan mask

Februari Posted on Thu, February 24, 2011 20:29:15

Vissa dagar borde man stanna i sängen. Det här var en av de dagarna för min del. Enda gÃ¥ngen jag känt mig â€pÃ¥ gÃ¥ng†var pÃ¥ löprundan. Det var rÃ¥kallt, och jag tog dubbla superställ under vindkläderna. Och jag Ã¥ngrade mig inte. Men av nÃ¥gon anledning stannade andningsmasken runt halsen i stället för över munnen. Det var konstigt med tanke pÃ¥ att det var första gÃ¥ngen som jag sprungit utan mask pÃ¥ hela vintern med undantag för nÃ¥gon enstaka gÃ¥ng när det varit ganska varmt. Och nu var det riktigt kallt och näsan frös igen och frosten samlade sig i ögonfransarna. Det kändes lÃ¥ngt ner i lungorna och jag drog in luften djupt och ventilerade lungorna ända ut i minsta alveol. Det var faktiskt skönt att fÃ¥ lufta ut all gammal inneluft och byta ut den mot frisk syrerik uteluft. EfterÃ¥t var jag pigg, men det varade inte länge.

Nu är jag bara trött och hängig. Inte ens Hellners och Jönssons framfart i Holmenkollen kan få mig piggare. Men hatten av för deras insatser. Imponerande!



Om en vecka ..

Februari Posted on Thu, February 24, 2011 07:50:32

Torsdag morgon. Minus 28 grader. Om sju dagar där jag vaknar kanske det kommer att vara 50 grader varmare..



Next »